Köttchock

Helt slut och skälvandes av hunger efter dagens vedermödor som inkluderade 11 timmars arbetsdag samt deklaration släpade jag mig ned på hörnet till Elephant and Wheelbarrow. Tuesday Steak Night. 300 gram Porterhouse med mash&veggies och pepparsås.

Oh. My. God.

Den största biff jag sett i hela mitt liv landade på mitt skrangliga trebenta barbord. Köttbiten var så stor att den mer liknande en söndagsstek för fyra personer än en köttbit för en. Vulgär är ordet. Den balanserade på en klick potatismos som såg ut som en bomullstuss i jämförelse. På kanten av tallriken slokade några överkokta broccolibitar och haricot verts tillsammans med en handfull morotsskivor.

The mash&veggies sucked. Dom lät jag bli. Men köttbiten var bland det möraste, mest välhängda, välstekta och välsmakande jag någonsin ätit. Så ikväll har jag tryckt i mig tillräckligt med proteiner för att täcka dagsbehovet för ett mindre u-land.

Det är inte dåligt för en tjej som var vegetarian i fyra år.


(obs: Porterhousebiffen på bilden har ingenting att göra med porterhousebiffen i texten. Porterhousebiffen på bilden är endast en blek och mycket liten kopia av den ovan beskrivna porterhousebiffen. Porterhousebiffen är ett långt och roligt ord.)