Thursday, April 10, 2014

Livet osv

För sex veckor sedan satt jag, stor och tung med sprickfärdig mage, på exakt den där platsen i soffan där han nu ligger i hoodie, schyssta brallor och är helt pigg liksom. Detta förunderliga liv.

Sex veckor

Imorgon är det sex veckor sedan han kom till oss och nu när jag lärt känna honom lite bättre kan jag konstatera att han är en hungrig kille som gillar att sova och mysa. Han sover fortfarande bra på nätterna (gud vad jag hoppas att jag inte jinxar det nu), inatt till exempel ammade jag klockan 22 innan jag gick och lade mig, och sedan vaknade han 3.30 och var hungrig och sov sedan vidare till 06.00. Det kan jag definitivt leva med *fingers crossed*. På dagarna får han amma oftare, ibland varannan timme för att fylla på dagsbehovet när jag är vaken. Det händer ibland att jag väcker honom för att amma så att det inte ska gå för länge och så att han lär sig att dagsömn inte är samma sak som nattsömn.

I know, intressepil i ögat för er utan barn. Oh well.

Liv har bra och dåliga dagar. Mest tror jag att hon bara vill ha mamma för sig själv igen.

Jag trodde jag hade återhämtat mig ok från snittet men de senaste dagarna har jag börjat få ont igen, inte i själva snittet utan ut till höger mellan naveln och snittet. Mycket otrevligt och jag ska till läkaren imorgon för att kolla upp detta. Jag hoppas att det bara är muskulärt och inte ärrbildning eller hematom.

Tuesday, April 8, 2014

Som sagt, inga mother of the year awards för mig

Hemmafrulivet

Resten av familjen åker iväg till jobb och dagis och själv sitter man kvar i ett stökigt kaos. Oh the glamour.

Sunday, April 6, 2014

Sjukstuga


Läget är fortfarande ungefär detsamma, Liv är oerhört labil och ofta skitförbannad utan att hon själv vet varför och vi gör vårt bästa för att hålla henne på rätt sida om galenskapen. Dessutom så har hon blivit vrålförkyld; nyser och hostar hejvilt, vilket innebär att jag paniskt försöker undvika cross-contamination. Ett sjukt spädbarn = mardröm.

Bröllop

Ska på bröllop i maj och har redan lite klädpanik pga måste vara något som man enkelt kan amma i och som man med hjälp av Spanx kan försöka gömma post-preggokroppen i. Jag tänker denna från Dagmar. Med massor av accessoarer, höga klackar och mycket smink. Får man ha svart på bröllop? Hur är Dagmar i storleken? 




Friday, March 28, 2014

This too shall pass

Det har varit en tuff vecka. Liv är inte sig själv; nära till gråt, allt vi gör är fel, galet kontrollbehov, arg nästan hela tiden, vill inte vara på dagis, vill inte vara hos farmor osv. Självklart vet jag varför det är såhär, men det gör det inte lättare. Självklart vet jag att det kommer att gå över, men det gör det inte heller lättare. Jag är såklart jättetrött och är inte lika bra på att hantera henne som jag vill/brukar/borde vara och det gör allt ännu värre såklart, för oss båda. Frustrationen när jag sitter och ammar och hon bara vill ha mig, och inget (INGET!) jag säger hjälper. En kommer inte att få några Mother of the Year awards efter denna perioden direkt. Det enda som funkar litegrann är att muta. Muta med att få kolla på film, med godis, med att få baka etc. Not my finest parenting moments om en säger.

Så just nu är det inget rosaskimrande underbart fluffmoln runt denna bebisbubbla direkt, tvärtom skulle jag vilja säga. Dessutom håller jag på att bli förkyld. Tack gode gud att Hugo sover i sin egen säng mellan 19 och 06 med två amningar klockan 22 och 02. Annars skulle jag nog gå under.

Saturday, March 22, 2014

3 veckor

Nu har han fler vakenperioder och börjar bli så smått intresserad av omvärlden. Han är en enormt hungrig liten bebis som redan lagt på sig 800 gram sedan han föddes, ibland känns det som att jag inte gör något annat än sitter och ammar. Han sover bra och i sin egen säng på nätterna (ta i trä, praise the Lord osv) men på dagarna vill han helst bli buren och vyssjad hela tiden. Jag har fortfarande svårt att ta in detta vidunderliga, att vi fick en till bebis. En så makalöst fin liten kille.

Poddar?

Ska försöka att på stapplande steg ge mig ut och rulla barnvagn/röra på fläsket och behöver tips på bra svenska podcasts. Hit me!

No laughing matter

Nej Jonas, detta är inget man skämtar om. 


Wednesday, March 19, 2014

En skulle ha blivit privat förlossningsläkare istället

Kolla in detta: min specialist har sålt sitt mansion för motsvarande 36 miljoner svenska kronor. http://www.propertyobserver.com.au/finding/location/nsw/28919-killara-hoe-inspired-by-ontario-lake-house-listed-with-6-million-plus-expectations.html


Aja. Vem behöver en resort-style swimming pool och en tennisbana anyway?

Wednesday, March 12, 2014

Plus och minus

Detta med att inte längre vara gravid, och aldrig mer behöva vara det, är alldeles lysande på en massa sätt. Saker jag uppskattar just nu:

- Att känna mig sinnessjukt SMAL! Nu är jag ju naturligtvis inte det, men KÄNSLAN när magen är borta är obetalbar. Har såklart en massa kilon som ska bort samt rejält delade magmuskler som måste tränas ihop, men den dagen den sorgen

- Att kunna äta vad jag vill, när jag vill, utan att få halsbrännan från helvetet. Vi snackar halsbränna so bad att jag ibland kräktes upp middagen för att kunna sova

- Att jag inte fick några bristningar på magen denna gång heller, halleluja!

Det finns dock några grejer som är jobbiga just nu:

- ORON! Att ha en sån här liten liten bebis, man kan ju bli alldeles tossig... Han har kräkts några gånger i sömnen, det gjorde aldrig Liv, och nu oroar jag mig galet mycket för att han ska göra det utan att vi märker det och kvävas i sömnen. Någon som har några tips och/eller råd kring detta?

- Har INGA kläder som passar så går fortfarande omkring i mina preggoklänningar. De jag har som passar denna "nya" kropp trycker på snittet och går därför bort, eller så funkar de inte att amma i. Ska vänta några veckor sedan måste jag köpa något som jag kan gå utanför dörren i

- Värken i rygg och axlar pga konstiga amningsställningar och inga coremuskler överhuvudtaget

No more cankles!

Monday, March 10, 2014

Sömnen

Hade glömt hur mycket de sover. Sjukt mycket. Och ändå lyckas jag alltid tajma frukost/lunch/middag med vaken skrikperiod. Vi har haft riktigt bra nätter so far (ta i trä osv): Sedvanlig skrikfest mellan cirka 20:00 och 22:00, sedan sover han till 02:00 när jag väcker honom och ammar och sedan somnar han direkt om och vaknar mellan 6 och 7. Så än så länge är sömnbristen inte direkt katastrofal. Han sover i eget rum med andningslarm. 


Har bara lite ont i snittet nu, mest på höger sida, men känner mig tillräckligt frisk för att börja GÖRA grejer, gå och handla och städa och sånt. Men jag biter ihop och låter bli, vill verkligen verkligen läka ihop utan komplikationer.

Hugo nio dagar gammal. Vaken för en gångs skull.

Friday, March 7, 2014

Samma mamma?

Liv till vänster, lillebror till höger. 

Förlåt

Det var verkligen inte meningen att lämna er därhän och inte uppdatera på så många dagar, jag hade skrivit ett inlägg på min Bloggerapp dagen efter som inte publicerats.

Nu, såhär en vecka senare vågar jag nästan, men bara nästan, andas ut. Operationen gick enligt planerna, ingen större blödning och hittills inga komplikationer. Det hela är i princip ofattbart, jag kan inte förstå att jag, JAG, har två barn. Att jag är på andra sidan om denna förlossning, och är hemma från sjukhuset, levande, med mitt andra, friska och levande, barn. 

Själva snittet i sig var väl ingen jättetrevlig historia direkt, jag var fruktansvärt nervös och livrädd. Hade skyhögt blodtryck och feber innan operationen pga detta, vilket gjorde mig ännu mer stressad.

Men ungen skulle ju ut, så var det bara.

Ryggbedövningen gick efter omständigheterna bra, gjorde inte alls speciellt ont och jag kände ingenting när de började skära. Det jobbigaste var nog yrseln och trycket över bröstet av spinalbedövningen men narkosläkaren var helt fantastisk och höll mitt blodtryck på en jättebra och stabil nivå. Det sista jag sade till kirurgen innan han satte igång var: So one final guess, how big do you think he is? (Hela graviditeten hade han sagt normalstor) och han svarade självsäkert 3.5-3.6 kilo. Sedan satte han igång och plötsligt hörde jag ett gallskrik, det var bara huvudet som var ute men alla i rummet blev helt exalterade och sade åt mig att titta på honom, jag sade att det behövs inte, tack ändå, men de insisterade och plötsligt hade någon dragit ner draperiet och jag såg ett kletigt huvud med ett stort gallskrikande gap sticka ut ur min mage. Någon minut senare var han helt ute och gallskrikandet fortsatte i minst tio minuter, jag hör hur folk säger "Oh my God he's a big boy, that's not 3.6 kilos".

När de sedan vägde honom visade det sig att han vägde 4.2 kilo och var 55 cm lång. Jag kan för mitt liv inte fatta hur han fick plats pga magen inte alls var jättestor, snarare åt det mindre hållet om något.

Drabbades av alla tänkbara sidoeffekter under timmarna efter snittet, okontrollerbara skakningar så kraftiga att jag inte kunde hålla bebisen samt morfinklåda, dvs ett fruktansvärt kliande äver hela kroppen i cirka fem timmar efteråt. Men det är ju minor details i det stora hela.

Stannade på sjukhuset i fem dagar (praxis här efter snitt) och är nu äntligen hemma. Hemma med min fantastiskt fina lille Hugo och jag kan fortfarande inte tro att det är sant.

Status just nu är: inte speciellt ont i snittet (lite på höger sida bara) men tar det superlugnt, har ätit blodig biff, fransk brie samt druckit vin, förvivlan över stackars Liv som har jättesvårt att anpassa sig till detta nya liv (mer om det i ett separat inlägg), glädje att Hugo äter och sover som han ska (hade HELT glömt bort hur mycket nyfödingar sover, det är liksom hela tiden?) samt en gnutta rastlöshet och frustration över att inte kunna göra så mycket saker som jag vill.

Men ändå, glädjen och lättnaden är obeskrivlig. OBESKRIVLIG I tell ya, men det finns fortfarande en liten röst i bakhuvudet som viskar att jag inte ska ropa hej riktigt än.

Tuesday, March 4, 2014

Han är här nu

Klockan 9.40 i fredags gjorde han sin entré; gallskrikande, 4220 gram och 55 cm lång. Allt gick bra, och har gått bra hittills, återkommer med mer detaljer när jag orkar. 


Lättnaden är så stor att jag omöjligt kan beskriva den. 

I give you: Hugo. 


Thursday, February 27, 2014

Dan före dan

Egentligen borde det väl kännas som dagen före julafton, men det är precis tvärtom. Önskar att jag kunde vakna 24 timmar från nu och allt är klart; frisk bebis och levande mamma.


Kolhydratladdade med köttbullar och semla på Fika i Manly, det lär ju ta ett tag innan man får äta igen.

Alla har en bok-Amanda gav mig galet bra återhämtningstips efter snittet (har redan ångest över hur mycket hjälp jag kommer att behöva pga är en kansjälvperson):


"Kära Cecilia, återhämtningen gick bra. Slutade frivilligt med morfinet efter 1,5 dag, efter första duschen. Åkte hem efter två nätter, men maken tog alla lyft med tvååringen + all tvätt i typ 6 veckor (jag lyfte inget tyngre än bebisen, inte ens en tallrik, sträcka sig efter ett glas i köket var för mycket för mig, ärret gick upp pyttelite i kanten, men det var bara att köra på med lite sårtejp enl MVC). Sätta sig upp från liggande var inte skönt precis, men mer obehagligt än ont.
Slutade helt med smärtstillande efter 2-3 veckor.
Kan rekommendera Cicatrix gel på ärret, dyrt som guld och brukar användas efter plastikkirurgi, önskar jag hade vetat om det tidigare. 
Förhandstips: Raka dig själv 'upptill' på triangeln innan, mycket trevligare än att bli torrakad av en nervös kirurg-elev med en bic-hyvel på BB. ;) Snittet läggs ofta längre ner än man tror.
Heja heja!


P.S: Man får ha på sig supertighta stödstrumpor efter p g av blodproppsrisken. Personalen hjälper dig. Efter mitt första snitt fick jag inga blodförtunnande sprutor, men det är numera standard i UK och Sverige (tror jag). Gav mig själv en tunn, fin spruta i varje lår i ca 10 dagar efteråt. Kändes ingenting. Fick med mig en barnsäker 'sharps box' hem för de kasserade sprutorna, som jag lämnade in på MVC efteråt."


Tuesday, February 25, 2014

Snart

Det är som att jag har en alien i magen. En klaustrofobisk alien som paniskt försöker klösa sig ut; plötsligt sticker en fot ut vid höften, en rumpa trycker sig upp under revbenen så att jag tappar andan och en liten hand trycks så långt ned i bäckenet och trycker på en nerv att jag skriker rakt ut av smärta. Jag är helt säker på att han är klar nu. Färdigbakad, redo för världen utanför.


Det ska bli varmt i dag och i morgon, 27-30 grader, och det gör inte grossessandet enklare direkt. Denna sommar har jag mest häckat i luftkonditionerande miljöer och gömt mig för solen. Graviditeten med Liv var tusen gånger enklare pga vinter och kallt här då.

Tre dagar kvar.


Saturday, February 22, 2014

Preggoselfie

Dock utan fejs pga ser inte klok ut; helt uppsvullen med dubbelhaka etc (yes, fåfäng in i det sista). Lillebror sparkar sjukt mycket och i dag har jag ASont i ryggen och bäckenet efter att ha gjort en oövertänkt räddningsoperation av Liv igår när hon höll på att kvävas av fyra chokladbitar hon mölat in i munnen när jag var på toaletten. Sex dagar kvar till snitt och jag fokuserar på det positiva: När detta är över behöver jag aldrig någonsin vara gravid igen. 

Friday, February 21, 2014

BB eller hotell?

Jag ska som sagt föda detta barn på ett av Sydneys privatsjukhus, orkar ej gå in på detaljskillnaderna mellan public/private, men sitter här och funderar på om vi kanske ska ta och unna oss ett "Platinum Package" när lillebror kommer till världen?

Obs: skämt. Kommer ej att slösa stålar på att uppgradera min sjukhusvistelse. Jag är glad bara jag överlever liksom.

När jag frågade min läkare när man kan äta igen efter ett snitt sade han följande: "Just fluids the first day, and the next day you can have something light. But you can definitely have some champagne to celebrate!"

Älska Australien. Släng dig i väggen Sverige och din himla "bricka" med flagga, alkoholfri cider och limpmackor med ost. Här ska det bälgas champagne. Om jag överlever.

" jag blir lite provocerad av uppfattningen att det är hemskt att föda barn för det tycker inte jag att det är"

Detta som pågår just nu i Kitty Jutbrings kommentarsfält är så oerhört beklämmande. Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte har förståelse för andras situation, och som dessutom använder sina fantastiska förlossningsupplevelser för att trycka ned och förminska.

Ps: Vegetabilisk olja, wtf?


Saturday, February 15, 2014

Rock bottom

OVÄRDIGHETEN i att vara så här pass gravid är enormt plågsam. Vaggandet, bristen på klädtrasor att sätta på sig, halsbrännan, värken i bäckenet, sömnbristen, hormonerna som spelar spratt med humöret, nästäppan, uppsvällda fötter och den totala bristen på ORK.

Det är när en mår så här en inte för sitt liv kan förstå hur man någonsin ska orka och räcka till för två barn.

Thursday, February 13, 2014

The countdown is on

Hanna har en gissadatumnärbebisenkommertävling på sin blogg, men det är ju inte aktuellt för min del pga det planerade snittet. För mig handlar det mer om att jag önskar och hoppas att han inte kommer INNAN det planerade datumet. Främst för att jag vill undvika en paniksituation med akutsnitt, men också för att jag så har sjukt mycket grejer jag skulle vilja få gjort innan man går in i sömnbrist/amningsdimman. Har varit så vansinnigt trött pga förkylning och dålig sömn sedan jag slutade jobba att det inte är många saker som blivit strukna från attgöralistan. Aja, har i allafall kollat en himla massa bra serier, nött ordentligt på soffan och internetat in absurdum.

Men lite frustrerande är det allt när den himla "boande"-instinkten finns men orken tryter.


Tuesday, February 11, 2014

Hjälp!

Verkar som att jag inte kan svara på/skriva kommentarer via iPhonen, varken i Safari eller Blogger-appen? 

Monday, February 10, 2014

Kejsarens nya kläder

Alltså jag måste få spy lite galla över Polarn & Pyret, detta asdyra prettomärke som varken håller god kvalitet eller speciellt snygg design. Jag talar inte om ytterplagg nu, för dem har jag ingen erfarenhet av, men när man köper en pyjamas till barnet som kostar åtminstone dubbelt så mycket som de från budgetkedjorna så förväntar man sig inte noppor efter ett halvår. Vi snackar dessutom den klassiskt randiga och man tycker att de borde hittat bra bomull till den vid det här laget. Liv har kläder från Lindex som håller mycket högre kvalitet och kostar mindre än hälften. Jag köper i princip alla barnkläder när vi är hemma i Sverige, men från och med nu blir det bojkott av PoP.


Snitt

Anledningen till att det blir snitt denna gång är det som hände när Liv föddes. Jag funderar ofta på att jag inte fattar hur vi ens vågade TÄNKA på att försöka bli gravida igen, men barnlängtan blev starkare än rädslan för döden och nu sitter jag här med en gigantisk mage och svullen kropp och försöker väl att finna något slags lugn inombords.

Förhoppningen är att precis allt kommer att bli annorlunda denna gång (förutom att jag överlever och att bebisen är frisk, de två faktorerna får gärna bli exakt likadana). Vi bestämde oss tidigt för att halvt ruinera oss på att låta mig gå till en privat förlossningsläkare, detta för att ha samma person som följer mig genom hela graviditeten och som vet hela min historia. Efter att ha läst min journal från Manly Hospital rekommenderade han starkt ett planerat snitt i v 39+3 och så får det bli. Jag är naturligtvis ASnervös för snittet pga stor operation etc, men det känns skönt att det blir kontrollerat och att inget lämnas åt slumpen eller turen. Och jag hoppas att kroppen inte bestämmer sig för att den vill föda tidigare för då blir det akutsnitt och det känns sådär.

Graviditeten har varit lång och kantad av en hel del ångest och skräck, allt som hände då har bubblat upp till ytan igen och det har bitvis varit svårt att hantera. Men man måste ju, och då gör man det. Ungen ska ut, det finns liksom inga alternativ.

Thursday, February 6, 2014

When it rains it pours


Liv har hunnit bli 3.5 år. Så här ser hon ut nu.

Inte nog med detta preggotillstånd och allt vad det innebär (ont överallt, halsbränna från hell, ledvärk, svullna fötter och händer), jag har även lyckats dra på mig en envis och mycket plågsam förkylning. Slutade jobbet förra veckan men har ej kunnat njuta av föräldraledigheten innan nyfödingens ankomst pga all sjukma.

Jag har datum för snitt den 28 februari och är galet nervös över detta. Om någon har positiva kejsarsnittsberättelser vill jag mer än gärna höra dem.

Sover uruselt, och precis som Schmarro har jag flyttat ut på soffan pga den passar en öm gravidkropp bättre än vår Ikeamadrass. Inatt drömde jag att min mage blev alldeles platt och fin efter snittet, till och med naveln såg exakt likadan ut som innan.

Monday, February 3, 2014

Lycka


Lycka, originally uploaded by ALIFEINOZ.

Är alltså gravid med en liten lillebror till Liv, och lyckan i det är obeskrivlig även om vägen hit varit lång och snårig. Eller så kanske det är just på grund av det som lyckan är så stor.

Tänkte kanske börja blogga igen, om det fortfarande finns någon som tittar in här?

Ber om ursäkt för frånvaron, den var ej planerad på något sätt. Plötsligt hade ett år gått, bara sådär.

Wednesday, January 1, 2014

Test


Test, originally uploaded by ALIFEINOZ.

Så länge sedan jag bloggade här att jag glömt hur man gör.

Sunday, January 27, 2013

Win


Win, originally uploaded by ALIFEINOZ.

Vi bor grannar med Andys syrra och hennes familj, har grind i staketet mellan oss. Detta är i princip enbart positivt, och nu har det blivit ännu mer fördelaktigt eftersom de byggt en pool på sin gård.

Bilden är tagen från deras uteplats och det är vårt röda hus som skymtar mellan de palmliknande träden. Nu har vi alltså full tillgång till en grym pool, men utan all aptråkig rengöring etc.

Saturday, January 26, 2013

Tapet


Tapet, originally uploaded by ALIFEINOZ.

Funderar på denna som fondvägg i Vivis rum. Tankar kring det? Förslag på andra fina barntapeter som inte har enhörningar, prinsessor eller färgglada bilar mottages med tacksamhet.

När började era barn sova i vanlig säng förresten? Vi har Liv i spjälsäng fortfarande (den är stor) pga skönt att hon inte kan kliva upp och vandra omkring vid läggnig eller under natten.

Home sweet home


Home sweet home, originally uploaded by ALIFEINOZ.

Vi är hemma nu. Har varit i en vecka, jetlaggen och jobb/dagisstart tog ut sin rätt kan man säga.

Flygresan gick som förväntat. Inte så bra alltså. Mer om det i den utlovade "Flyga med barn"-guiden. Men man fixar det ju, för att man måste.

Liv var utom sig av lycka när vi kom hem, jag har tydligen närt en extremt hemmakär liten person vid min barm. Helt i motsats till mig som älskar att vara borta, och aldrig haft hemlängtan i hela mitt liv.

Wednesday, January 16, 2013

Wish me luck


Wish me luck, originally uploaded by ALIFEINOZ.

Sista dagen i Sverige. Det snöar och jag har fortfarande inte vant mig vid hur sjukt söta barn är när de har vinterkläder på sig.

Imorgon ska jag flyga SJÄLV med Liv från Stockholm till Tokyo. Ångrar redan detta initiativ bittert men A har iaf haft det "epic" i Japan så det är ju värt det pga är en snäll fru. Har 10 timmars stopover på Narita vilket jag tror och hoppas kommer att underlätta resan, på vägen hit stannade vi bara drygt en timme i Bangkok och det var downhill from there om en säger. Lovar att återkomma med mina bästa (och sämsta) tips om att flyga med barn. Är ju något av en expert vid det här laget.

Ni kan ju hålla några cybertummar för att hon sover exakt lika sött som på bilden större delen av resan.

Har varit underbart att vara i Sverige men nu längtar jag hem. Efter rutiner, vardagslunk och värme.

Saturday, January 12, 2013

I did it again


I did it again, originally uploaded by ALIFEINOZ.

A har åkt till Japan för att åka bräda i en vecka och jag har lämnat barnet IGEN. Med morföräldrarna.

Två dagar i Sthlm, kompishäng och möjligtvis lite mer shopping om det finns något kvar efter att jag köpte upp hela stan förra helgen.

Men HUGGET i hjärtat när hon, efter att jag berättat att jag ska åka och hälsa på Katarina, tittar mig rakt in i ögonen och säger: "Mamma no åka Kararina." Men jag lovade två presenter samt godis när jag kommer tillbaka vilket hjälpte lite.

Wednesday, January 9, 2013

Serenity now


Serenity now, originally uploaded by ALIFEINOZ.

Alltså detta ställe.

Sjön. Skogen.

Tystnaden!

Sydney i all ära (bästa stället på jorden), men gud vad jag önskar att denna plats låg lite närmare än halva himla jordklotet.

Thursday, January 3, 2013

Separationsångesten


Separationsångesten, originally uploaded by ALIFEINOZ.

Varför varför varför är det så svårt att lämna sin unge? Trots att man vet att hon är med två personer som dyrkar marken hon går på och gör precis allt i sin makt för hennes välbefinnande?

Nåväl, vi behöver detta och så får det bli. Går all in på stockholmsshopping och restaurangbesök i dagarna tre och fokuserar på att INTE oroas över barnet. En liten tröst är att tvååringar inte har särskilt bra tidsuppfattning. Hoppas jag.

Saknar henne redan.

Saturday, December 29, 2012

Winter Wonderland



Winter Wonderland, originally uploaded by ALIFEINOZ.

Vi är här nu. Relativt traumatiserade från en flygresa som definitivt hade fler downs än ups.

Jetlagen var förlamande och tog över allt de första fem dagarna. Liv vaknade ett på nätterna och somnade inte om förrän vid halvfemsnåret.

Dessutom hatar hon snön, vägrar ta på sig vinterkläder och har blivit extremt mammig sedan vi kom hit. Man tror att man har en flexibel och tuff liten unge men när man tar henne ur den miljö hon är trygg i så snackar vi tydligen regression på hög nivå.

Det börjar lätta nu i alla fall, nio dagar efter ankomst. Liv sover hela nätterna igen, och skriker inte som en stucken gris varje gång vinterkläderna ska på, utan bara varannan.

Och det är himla fint att vara hemma. Familj, vänner, snö, korv med bröd och våfflor.

Saturday, December 15, 2012

Mest av allt vill jag bara ligga i fosterställning i soffan

Varför blir det ALLTID så här för mig? Fyra dygn till avresa och allt är kaos och stressnivån plågsamt hög. En av våra bästa vänner är hemma på besök från NYC och vi vill såklart träffa honom och hans blivande fru så mycket vi kan pga det var tre år sedan sist, men planering och packning kommer på efterkälken. Lider dessutom av en enorm tröttma, är helt utmattad och har inte sovit ordentligt på flera veckor.

Jag VET ju att det ordnar sig, vi kommer att sitta på det där planet med packade väskor, och vi ska ju inte direkt till ett u-land så det som glöms kan köpas, men jag blir så matt av alla bestyr.

Går på magkänslan och sätter mig emot makens vilja att medicinera barnet på planet. Det får gå som det går. Fram kommer vi alltid.

Och när vi gör det, kommer fram alltså, så kommer jag troligen gråta av lättnad och glädje.

Saturday, December 8, 2012

Medvind


Medvind, originally uploaded by ALIFEINOZ.

Detta att min unge när jag inte är hemma tar fram sin barbiedocka (köpt för $1 på loppis so shoot me), klappar den över det långa blonda håret och ömt utbrister: "Mamma, mamma."

Jag vet inte om jag ska bli smickrad eller skräckslagen?

A fick jobbet. Lättnaden är enorm, likaså stoltman.

Det har varit en bra vecka på jobbfronten i vår familj kan man säga.

Vilken lycka att få åka på semester nu, utan att behöva oroa oss för att A är arbetslös.

Friday, December 7, 2012

Full circle


Full circle, originally uploaded by ALIFEINOZ.

Detta må se ut som ett helt vanligt vitt kuvert, men dess innehåll är allt annat än ordinärt.

Tänk dig att du lämnar allt som du jobbat stenhårt för sedan du tog din universitetsexamen: ett fast jobb på en arbetsplats som du älskar.

Lägg därtill familj, vänner och allt annat som hör ett liv och en vardag till.

Du gör allt detta fast du vet att det kommer att bli tufft, men eftersom du är en född optimist så inser du inte exakt hur tufft det faktiskt kommer att bli.

Du landar på andra sidan jorden, helt utan kontaktnät, utan sammanhang, och du sliter som ett djur för att få ett jobb överhuvudtaget och inser snabbt att ett journalistjobb inte ens är att tänka på.

Men du ger inte upp hoppet. För det ligger inte i din natur.

Spola sedan fram bandet 4 år och 8 månader och cirkeln är sluten, du får ett fast jobb som journalist på ett av Australiens två public servicebolag samma år som tio procent av journalistkåren i Australien blivit uppsagda.

Och du har nog aldrig varit så stolt över något du tidigare åstadkommit, bortsett från barnet och äktenskapet såklart.

Friday, November 30, 2012

Jo, jag lever



Jo, jag lever, originally uploaded by ALIFEINOZ.
Jag vet inte riktigt var jag ska börja någonstans. Kanske med hur bottenlöst hopplöst det kändes den dagen när A kom hem och hade blivit av med jobbet igen. Han och 600 andra blev uppsagda när hela hans avdelning lades ned. Alltså orättvisan i det? Andra gången på 1.5 år.

Precis i dag har han fått ett positivt besked från en intervju tidigare i veckan och väntar nu på ett formellt erbjudande om en tjänst. Tiden som gått mellan då och nu har varit kantad av depp, hopp, förtvivlan och en stor dos beslutsångest angående vår bokade sverigeresa till jul. Vi bestämde oss för att åka. Vi behöver det.

Och just i dag börjar jag äntligen känna hoppet väckas till liv i mig igen, för även en född optimist kan tappa gnistan ibland.

Liv är så sjukt stor nu. Kapabel! Väljer kläder på morgonen, kommunicerar (mycket svengelska) och sjunger sånger. Det sistnämnda är egentligen det som jag är mest imponerad av för tillfället. När hon ligger i sängen innan hon ska somna och sjunger melodin till Blinka lilla stjärna. Jag har uppenbarligen närt ett musikaliskt geni vid min barm.

Får en släng av panikångest när jag tänker på den långa flygresan med detta barn som inte kan sitta still och som vägrar lyssna på vad man säger. ALLA tips om hur man kan underlätta en långflygning med en 2.5-åring mottages tacksamt. Vi har bestämt oss för att ta med hennes bilbarnstol och sätta på hennes säte på planet, har fått flera rekommendationer om detta pga att barn är bekanta med sin bilstol och kan sova i den, men kan ha svårt att komma till ro genom att försöka ligga på sätet. Har också fått Vallergan utskrivet, ett lugnande preparat för barn som är vanligt att ge vid flygresor, men detta ska vi ha endast som en absolut sista utväg om hon blir alldeles galen. Känns ju inte helt sunt att hålla på och droga sin unge för att det är mer praktiskt.

Men till syvende och sidst så är det ju så att det handlar om ett dygn i våra liv, och då kan man ju faktiskt stå ut med det mesta även om det blir riktigt illa.

Dagdrömmer ständigt om huset vid sjön i Dalarna. Brasa. Snö. Vältra mig i julstämning och trycka i mig skinka och knäck. Vänner. Morföräldrar som inget annat vill än att hänga med Liv. Kanske en och annan sovmorgon. Shoppa sjukligt mycket kläder (obs: detta endast om A får jobbet).

Har lånat ihop en hög vinterkläder till Liv och ser fram emot hennes reaktion när hon ser snö för första gången.

Mycket osammanhängande blogginlägg detta, men jag undrar slutligen om någon av de få läsare jag har kvar äger ett par Sorelkängor, och om så är fallet: Är de stora eller små i storlekarna? Jag har storlek 39 i vanliga skor och kan inte hitta info om vilken storlek jag ska beställa.

Sunday, October 14, 2012

Hur hinner folk?


Hur hinner folk?, originally uploaded by ALIFEINOZ.

Tänker ofta att det är något fel på mig. Något som är skevt i tidsuppfattningen; oförmågan att få saker och ting avbockade från den ökända attgöralistan, avsaknaden av tid till träning och andra saker jag vet vore bra för själen.

Tänker att det "nog blir bättre sen," men när sen är och HUR det ska bli bättre vet jag inte.

Under tiden jobbar jag hårt på att sänka ribban, minska förväntningarna på mig själv och andra. Let go a little.

Thursday, September 20, 2012

Bakifrån


Bakifrån, originally uploaded by ALIFEINOZ.

Hiss eller diss?


Hiss eller diss?, originally uploaded by ALIFEINOZ.

Ska på bröllop i November och har bestämt att jag ska vara så smashing det bara går pga går aldrig på fina fester. Make the most of it osv. I alla fall så hittade jag denna och dog lite. Nu återstår bara skoproblemet. Och ådebråcksproblemet.

Thursday, September 13, 2012

Går bananer


Går bananer, originally uploaded by ALIFEINOZ.

Bara ytterligare ett skäl att älska Jan.

Jan Guillou, I love you

Så lysande. Både handlingen i sig, men även formuleringen.

"Jag är en reporter som har gott om pengar och de är reportrar som är panka och sitter i fängelse. Då tycker jag man bör utjämna det förhållandet."

Det tycker jag också.

Wednesday, September 5, 2012

Need, want, deserve


Need, want, deserve, originally uploaded by ALIFEINOZ.

Carpe-fucking-diem


Carpe-fucking-diem, originally uploaded by ALIFEINOZ.

5 tantrums på tre timmar. Vi snackar textbook, två av dem liggandes på mage på det skinande marmorgolvet på det fina varuhuset. Övriga tre på hemmaplan, thank god. Då kan man i alla fall örfila upp ungen utan att folk kollar snett. Skoja. Dock att barnaga är lagligt i Australien.

Lägg sedan till matvägran och typ hundra "no" som svar på allt så har man en mamma som är ganska less. En mamma som känner sig som en dålig sådan.

(Ps: Är jätteglad för alla kommentarer och ska svara men eftersom jag mest bloggar med mobilen är det svårt att göra.)

Sunday, September 2, 2012

Just one of those days


Just one of those days, originally uploaded by ALIFEINOZ.

Saturday, August 25, 2012

Glad och tacksam osv



Glad och tacksam osv., originally uploaded by ALIFEINOZ.
Kan inte med ord beskriva hur mycket jag älskar att jag får bo i denna fantastiska del av världen. 10 minuter från Manly Beach, aka "Världens största sandlåda."

Man har en ständig stash av färgglada strandleksaker samt en stor filt i bakluckan och drar dit efter dagis och hänger en timme eller två. Eller som i dag, tre timmar på morgonen med en unge som inte kan sluta pipa av lycka och en förnimmelse av sommar.

Dock att jag hatar detta ständiga smörjande pga noll ozonlager. Men jag kan leva med det.

Wednesday, August 22, 2012

"Lite dåligt"

"De var jättesnälla och det gick bra. Jag födde hemma på soffan. Klockan 03.48 föddes Charlie. Men jag tycker att det är lite dåligt att sjukhuset inte hade någon plats. Och eftersom det här var första barnet ville jag vara på sjukhus och få bedövning."

Sökes: Smart, högljudd och rolig tjej för frekventa asgarv och intressanta diskussioner





Finnes: Ett stycke svensk kompistörstande tjej i Sydney som börjar tröttna på att hänga med folk som man inte egentligen har något gemensamt med. Som saknar sina bästa hemma i Sverige, de med gemensam referensram, samma råa humor och cyniska livssyn.

Kanske är det så att det blir svårare att utöka sin vänskapskrets när man blir äldre och mer etablerad. Att ha barn gör ju definitivt att man inte har samma TID att hålla på och hänga med folk, knyta nya kontakter och odla potentiella vänskaper.

Kanske är det också så att jag är jäkligt petig, att om det inte klickar får det lika gärna vara. Att jag vill att det ska funka utan att behöva jobba för det?

Jag ponerar ofta att felet kanske ligger hos mig, att jag är en svår person som man inte VILL bli kompis med och så kan det ju också vara.

Men GUD så jag törstar efter intellektuell stimulans, interna skämt och lite good old fniss.

Det finns en hemmafru på min gata som vill bli kompis med mig. Hon bakar tårtor som hon säljer, gör mobile spraytans och håller Tupperwarepartyn. Jättetrevlig såklart, men sitta och diskutera muffinsrecept? Alltså jag diskuterar gärna recept pga älskar att laga mat, men inte BARA det. Det måste finnas något mer också.

Under tiden tröstar jag mig med att jag i alla fall har arbetskamrater som delar min humor och mina intressen. Tack gode gud för det, annars skulle jag nog bli tokig.

Sunday, August 19, 2012

Annan bra grej


Annan bra grej, originally uploaded by ALIFEINOZ.

Jag har tagit ledigt på torsdag och fredag så jobbveckan blir kort.

Blir väl att jag städar eller något annat tråkigt, men det är så grymt skönt att ibland vara ledig utan någon speciell anledning alls.

En perfekt söndag


En perfekt söndag, originally uploaded by ALIFEINOZ.

Vår i luften, sol, klarblå himmel och utflykt till Botanical Gardens. Mitt älskade Sydney i sin allra mest magnifika skrud.

Liv sprang och sprang och sprang, luktade på tulpaner, plockade tulpaner och somnade sedan ovaggad i vagnen så jag och A kunde äta publunch i lugn och ro.

Och för första gången på länge känner jag mig utvilad efter helgen.

Tuesday, August 14, 2012

Vardagsmonotoni





Klockan ringer 04.45, man snoozar i cirka fem minuter för att sedan släpa sig till badrummet där man vaskar ansiktet i iskallt vatten i hopp om att vakna till liv. Men gör ett halvhjärtat försök att sminka över påsarna under ögonen och svär högt när tröttslappa händer slinter med mascaran. Fortfarande halvsovandes sätter man sig i bilen och kör. Det är fortfarande becksvart ute.

Från 6-14 jobbar man, för det mesta utan rast, och därefter skyndar man sig till dagis för att hämta hon med kinderna som betyder mer än allt annat. Sedan gör man (oftast) sitt allra bästa att aktivera, leka, roa och indoktrinera barnet med det svenska språket fram till klockan 19 när hon lägger sig och det är dags att laga vuxenmiddag och packa, plocka och förbereda inför nästa dag. Mest av allt vill man bara dega i soffan, dricka vin och läsa bloggar. Man stupar i säng, förhoppningsvis inte senare än 21.30, och har man riktig tur så somnar man på en gång utan en massa stresstankar som får hjärtat att slå dubbelslag och gör det omöjligt att sova.

Och sedan håller man på sådär, fem dagar i veckan. Ibland känns det som att man håller på att bli komplett galen.

När helgen sedan kommer är man så trött att man inte har lust att göra någonting, fast det ligger minst tio laddningar smutstvätt och väntar i källaren, råttstora dammtussar i hörnen och gamla matrester som fastlimmade på golvet. Samtliga i princip omöjliga att ignorera.

Man drabbas ofta av lördagsmorgonapati och har man riktig otur så blir helgen medioker på grund av denna trötthetsrelaterade handlingsförlamning.

Och så repeat på det.

Någon som känner igen sig?

Men jag vann i alla fall en Snickers i dag. En ska vara glad åt det lilla. Glad och tacksam.

 

Saturday, August 4, 2012

Down and out


Down and out, originally uploaded by ALIFEINOZ.

Trodde att jag skulle slippa undan i år, men icke. Helt däckad med värkande bihålor, rossliga lungor och munsår.

Innan barn hade jag inte så mycket emot att bli sjuk då och då, såg det som ett tillfälle att få sova obegränsat, kolla på film och läsa böcker. Att springa efter en tvååring samtidigt som näsan rinner och huvudet håller på att sprängas har inte riktigt samma romantiska skimmer över sig.

Sunday, July 29, 2012

Sleeping beauty






Monki


Monki, originally uploaded by ALIFEINOZ.

Någon som har koll på Monkis jackstorlekar? Är 36/38 och undrar om jag ska ha S/M el M/L i denna jacka. Den ser ju lite oversize ut, vilket jag gillar, men vill ej heller misstas för ett tält. Tacksam för svar.

Friday, July 27, 2012

It was the best of times, it was the worst of times

Imorgon fyller hon två år. TVÅ ÅR! Alla klyschor stämmer, they grow up so fast osv.

Jag är så oerhört stolt över denna lilla människa. En liten tjej som fortfarande inte pratar särskilt begripligt men som har en gigantisk personlighet och ett ännu större leende. Livrädd för katter, älskar popcorn och är väldigt förtjust i skor och klänningar (jag skulle lätt hamna på Lady Dahmers svarta lista pga säger att hon är fin, söt samt sätter hårspännen i det silkesmjuka babyhåret. So shoot me.)

Hon är tuff, orädd och tålig. Kastar sig utför rutschkanor och klättrar högt och lågt, får stora skrapsår och blåmärken utan att säga ett knyst.

Att få ha henne hos mig, med mig, nära mig, är en sådan ynnest att jag nästan tappar andan.

Min lilla tjej.

Thursday, July 19, 2012

Fearless


Fearless, originally uploaded by ALIFEINOZ.

Har ordet "skräcklös" blivit inkluderat i SAOL sedan jag lämnade landet för fem år sedan?