Sunday, October 30, 2011

Söndag

Hej där hallå bloggen, nu var det allt lite väl längesedan sen vi sågs.

Herregud, jag skulle kunna ge ut en romaaaan med alla dessa oskrivna blogginlägg som lagras i tankehårddisken.

Med "skulle kunna" menar jag "om jag hade tid". Och det har jag ju inte. Eller det kanske jag har, det beror ju helt på hur man ser på det där med tid, och vad man gör, och inte gör, med den.

Saker jag gör med min tid (och please excuse denna klyscha till människa som jag blivit):
Jobbar, minst 8 timmar om dagen, 5 dagar i veckan
Transporterar mig till och från jobbet
Tänker på Liv
Tänker på jobbet
Sover, i bästa fall 8 timmar per natt men oftast knappa sju
Lagar mat, planerar mat, storhandlar mat, fryser in mat till de stora och den lilla
Tvättar shitloads of tvätt
Hänger med Liv all hennes vakna tid som jag inte är på jobbet
Ja, det var nog det hele. Mitt lilla liv.

Saker jag definitivt inte gör med min tid men vill och kanske skulle kunna om jag prioriterade lite annorlunda:
Läser böcker
Tränar
Skriver mail till finaste (sorry Alex Schulman) vännerna och berättar hur jag saknar dem så att det ibland känns som att jag har ett hål i hjärtat
Bloggar
Sorterar alla foton på min dator och gör ett fint album om Livs första år
Träffar kompisar
Går på bio
Går på konstutställningar
...och så vidare i all oändlighet.

Men sommaren är på ingående i Sydney, jobbet går bra (hade utvecklingssamtal förra veckan och det verkar som att de vill behålla mig ett tag till woohoo), Liv är lovely och det kan vara så att A har ett jobb på g så snart kanske vi kan börja leva lite igen och inte hålla på och vända på varenda dollar. Så sjukt tröttsamt att konstant vara sparsam. Att inte bara kunna rusa in på affären och slita åt sig det man behöver utan att alltid behöva vara prismedveten.

2 comments:

Anonymous said...

Hej!
Jag hamnade in på din blogg av en slump, då jag satt och "bläddrade vidare" på blogspot. Jag började läsa eftersom min dotter var en månad i Australien 2009.
Berättelsen om vad som hände i samband med din förlossning var så rörande, att tårarna bara sprutade på mej, och då känner jag ju dej inte överhuvudtaget! Men vad skönt att allt gick bra tillslut, och att er fina dotter fick behålla sin mamma :)
Jag kan lugnt leva mej in i saknaden som din familj i Sverige måste känna, av att ha er på andra sidan jordklotet, efter att mina båda vuxna barn också varit på en del äventyr i "stora världen"! Det är ju inte precis så att familjen kan komma i en handvändning från Sverige till Australien vid en krissituation. Du har säkert också en enorm hemlängtan ibland kan jag tänka mej, efter familjen, vännerna och allt det välbekanta!? Det är ju som att man får ett annat perspektiv då man fått barn och bott en tid långt borta.
Ha det så bra och lycka till i fortsättningen! /"en mamma"

CECILIA said...

Det går inte en dag utan att jag tänker på vilken tur jag hade den dagen då Liv föddes, snacka om änglavakt...

Detta med att vara utlandssvensk är en ständig källa till dåligt samvete och saknad, oftast försöker jag fokusera på att alla är friska och glada, skickar mycket bilder och skypar så ofta det går.

Tack för din kommentar, kul att du hittade hit!