Dag 2
I måndags jobbade jag min sista dag på ett tag, och känslan av att inte behöva harva in till CBD på bussen vareviga morgon är obeskrivlig.
Jag försöker förbereda mig så gott det går, tillbringade hela morgonen i dag med att kolla förlossningsvideos på YouTube och grina tills jag fick migrän.
Jag grät inte för att jag blev rörd över livets mirakel. Det var tårar av ren skräck som rann nedför mina kinder.
(Bilden ovan är en mycket ung upplaga av mig.)
3 comments:
Hej, ska hon heta Gertrud eller? Lycka till med allt!
Självplågare. Låt bli att läsa förlossningshistorier!
Nej hon ska inte heta Gertrud.
Och jag måste läsa berättelserna och kolla på filmerna, det är nästan tvångsmässigt. Ju fler worst case scenarios jag har desto bättre förberedd känner jag mig. Sick, I know, men det är så jag förbereder mig.
Post a Comment