Stop the time, I need to get off
Alltså det här barnet. Så oerhört mycket älsk. Hon har en så fin personlighet, finurlig, fnissig och mjuk liksom. Har aldrig, och då menar jag verkligen aldrig, slitit mig i håret, klöst eller bitit mig. I stället kan hon komma och ställa sig bakom mig när jag sitter på golvet och mycket försiktigt känna på mitt hår, lyfta upp en slinga och titta på den för att sedan släppa den lika försiktigt.
Hon är ytterst bestämd, och börjar upptäcka att hon kan styra sin tillvaro på olika sätt och vis. Ibland får hon det, ibland inte.
Nu vill jag inte låta som en självutplånande, helgonlik mamma, men jag har aldrig ledsnat på henne. Aldrig tappat tålamodet och känt att nu jävlar får det vara nog. Och ja ja, jag hör er tvåbarnsmorsor mumla om "vänta du bara" men det har jag hört sedan hon föddes och jag väntar fortfarande. Och då säger jag inte att hon inte är svinbesvärlig ibland, för det är hon, men mitt tålamod har på något underligt sätt vuxit sig större än universum.
Jag tror också att det handlar om att jag är så sinnessjukt tacksam över att faktiskt få vara här med henne, varje dag, efter det som nästan hände när hon föddes. Och det faktum att jag började jobba när hon var så liten. Jag hann aldrig bli less, var definitivt inte klar med nackfjunssniff i tid och otid när det var dags för mig att gå tillbaka till jobbet.
Men oavsett, och jag är inte det minsta objektiv, så är hon en helt fantastisk liten person.
Att hon fortfarande sover från 19 till 07 (07.30 om vi har tur) gör ju inte saken värre om man säger så.
Vill stoppa tiden nu. Ge henne ett temporärt krumelurpiller och stanna i detta tills jag är redo att gå vidare.
4 comments:
Så jävla fint.
Säger som Hanna. Och lite avundsjuk blir jag på det där tålamodet. Skulle räcka för mig om mitt bara kunde växa sig större än min gata i stan.
Vilket fint inlägg. ♥ Och tiden går verkligen sjukt fort - känns inte alls länge sen jag läste din förlossningsberättelse.
Tack fina ni. Alltså jag vill verkligen inte låta som en sån där urjobbig holier-than-thou-morsa för det är jag definitivt inte. Men det är ganska trevligt att upptäcka nya sidor hos sig själv och just tålamod har definitivt alltid tidigare varit en bristvara. Är fortfarande när det gäller allt annat.
Post a Comment